BEHÖVS DET BYGGLOV FÖR PERGOLA, LAMELLTAK & MARKISTAK?
Här är en sammanfattning av vad vi hittat.
Du måste dock alltid själv ta ansvar för vad som gäller, inklusive lokala regler där du bor.
VAD ÄR EGENTLIGEN EN PERGOLA?
Ordet “Pergola” är ett italienskt ord och definieras ofta som valvformad pelargång eller spjälställning, ofta övervuxen av växter för att skapa ett rum i trädgården. Enligt plan- och bygglagen är det en konstruktion med glest tak som bärs upp av ben i hörnen.
BEHÖVS DET BYGGLOV FÖR EN PERGOLA?
Det behövs bygglov för att sätta upp plank och andra täta insynsskydd, men det finns vissa undantag från lovplikten för en- och tvåbostadshus. För glesa avskärmningar och avgränsningar som till exempel spaljé eller pergola behövs som regel inte bygglov. Ibland kan det dock kännas osäkert hur ett byggnadsverk skall definieras. Kommunen kan även ha specifika områdesbestämmelser och t.ex. vilja titta på hur beständig konstruktionen är, hur genomsiktlig den är och hur mycket den anses kunna påverka omgivningen.
När det gäller skärmtak så behövs normalt bygglov. Men vid en- och tvåfamiljshus och deras komplementbyggnader får under vissa förutsättningar, bygglovsfria skärmtak anordnas på sammanlagt max 15m2.
Ett skärmtak är inte fristående utan är fäst i en byggnad som det sticker ut från. Skärmtak får strida mot bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. Det innebär att de får uppföras på prickad mark eller på tomter som redan använt hela sin byggrätt. En pergola som inte är tät och skyddar mot yttre klimat anses i regel inte vara ett skärmtak.
VAD GÄLLER FÖR FASTA SIDOSKYDD OCH INGLASNINGAR?
Man skiljer mellan plank som är täta konstruktioner och spaljéer som är glesa genomsiktliga konstruktioner. Plank över 1,1m höjd kräver i regel bygglov medan de intill en skyddad uteplats vid en- och tvåbostadshus oftast kan vara upp till 1,8m utan bygglov. Avstånd till gata och tomtgräns mot grannar spelar också in. Spaljéer är i regel bygglovsfria.
BEHÖVS DET BYGGLOV FÖR MARKISER OCH TILLFÄLLIGA TAK?
Det är inte enkelt att svara på men som regel är vägghängda markiser bygglovsfria. Det finns ett rättsfall som kommit fram till att fristående markiser på benställning, inte var att betrakta som lovpliktig byggnad eftersom markisen inte var utfälld i sådan omfattning att den borde betraktas som ett tak. Ev. kan samma resonemang tillämpas för att bedöma om en markis som är fäst i väggen är tillbyggnad eller inte, men det har hittills inte prövas rättsligt. Tittar man på tält så kräver de bygglov om de har en varaktig konstruktion och är varaktigt placerade. Är du osäker bör du alltid rådfråga din kommun eller söka bygglov.
ÄR EN INGLASAD PERGOLA EN FRIGGEBOD ELLER ATTEFALLSHUS OCH DÄRMED BYGGLOVSFRI?
Det är främst storleken och placeringen som avgör om byggnadsverk kan falla in under Friggebodsregler respektive Attefallsregler. I omedelbar närhet av en- och tvåbostadshus får bygglovsfria komplementbyggnader (t.ex. uthus, garage, förråd, gäststuga, poolhus, bastuhus) sättas upp. Friggebodar får vara högst 15m2 och Attefallshus sedan mars 2020, max 30m2. Attefallshus behöver dock anmälas och få startbesked av kommunen och skall de användas som permanent bostad så måste de uppfylla en rad byggregler med bl.a. tillgänglighet och energihushållning. Vid placering närmare tomtgräns än 4,5m krävs berörda grannars medgivande för att kunna bygga utan bygglov.
Om förutsättningarna för att på en bostad göra en bygglovsbefriad Attefallstillbyggnad på högst 15m2 är uppfyllda, kan ett skärmtak förses med väggar utan bygglov. En anmälan måste dock göras till byggnadsnämnden och startbesked inväntas före byggstart. Anmälan skall då omfatta både taket och väggarna.
VAD GÄLLER FÖR UTESERVERINGAR?
Reglerna kan skilja sig mellan kommuner men här kommer exempel på regler som kan gälla för uteserveringar i en svensk kommun:
Inramningar på sidorna skall vara upp till 1,1m hög och lätta att flytta. Höj- och sänkbara glasavgränsningar högre än 1,5m eller som inte utförts i glas, behöver bygglov. Fri höjd under markiser och parasoller skall vara 2,3m över uteserveringen. Parasoller och markiser skall vara ned-/infällda när verksamheten är stängd och efter tillståndsperioden skall de monteras ned. De skall också kunna fällas ut och in beroende på väderlek. Det finns riktlinjer vad avser reklam, färgval och tillgänglighet. Uteserveringar med tak och täckande väggar kräver bygglov. Möjligheterna att få polistillstånd för uteservering vintertid bedöms från fall till fall, bl.a. med hänsyn till snöröjning. Vid alkoholservering behöver sidoavgränsningarna vara stabila.
Kolla alltid vad som gäller i just din kommun och ta med det i offertförfrågan till oss.
VAD HÄNDER OM MAN INTE FÖLJER REGLERNA?
Information om det finns i plan- och bygglagen. Men om krav på placering, utformning eller teknisk egenskap inte uppfylls eller om man byggt för stort så kan byggnadsnämnden i vissa fall förelägga byggherren att rätta till det som är fel, eller om det inte är möjligt, att återställa, till exempel genom rivning. Om villkoren för bygglovsfrihet inte uppfylls så blir det ett ett så kallat "svartbygge". Byggnadsnämnden skall då ta ut en byggsanktionsavgift. Byggnadsnämnden kan också förelägga byggherren att söka bygglov i efterhand eller om bygglov inte kan ges i efterhand att återställa, till exempel genom rivning. Om någon, t.ex. en granne är missnöjd med ett bygglovsbefriat byggnadsverks placering eller utformning finns inget beslut att överklaga. Istället får personen göra en tillsynsanmälan till byggnadsnämnden som då får utreda om byggnadsverket strider mot regelverket eller innebär en betydande olägenhet.